TT-språket




Skiljetecken

Komma

Spara på kommatecknen men låt inte tydligheten bli lidande.

Komma bör sättas ut där ett bindeord (och, men, eller, utan) är utelämnat.
    Exempel: En ny, tidigare oprövad metod eller En ny och tidigare oprövad metod.

Sätt alltid ut kommatecken både före och efter parentetiskt infogad information: Han träffade sin bror, den kände botanisten, i Leksand.

Detsamma gäller vid uppräkning: I kommittén ingår professor Sven Svensson, Uppsala, direktör Ulla Persson, Linköping, och lantbrukare Per Nilsson, Svenljunga.

Komma används för att markera bråkdelar av sekunder: 3.36,56 på 1 500 meter.

Sätt alltid ut skiljetecken efter citat och före anföringsverb: Det är bra, sade Olof Karlsson.

Komma sätts mellan huvudsatser som samordnas i samma mening, även när bindeord (och, men eller etcetera) finns utsatt.
    Exempel: De tyska turisterna har varit fler i Danmark än i Norge, och Sverige har haft det lägsta antalet.

Sätt inte komma före som när bisatsen måste vara med för att meningen inte ska förlora rim och reson.
     Exempel: Jag är trött på alla förtroendevalda som dricker öl för skattebetalarnas pengar.



Punkt

TT använder inte punkt i förkortningar, även om omnämnda personer, företag, myndigheter eller organisationer själva gör det.

Punkt används för att skilja timmar och minuter: 18.30.



Frågetecken

Direkt fråga avslutas med frågetecken, aldrig med punkt. Frågetecken sätts ut också mitt i en mening: Vad ska ni ha det till? frågade han.



Utropstecken

Använd utropstecken sparsamt.

 

Kolon

Kolon används framför direkt anföring. Till exempel: Han sade: Ge mig boken. Märk att ordet efter kolon då har versal begynnelsebokstav.

Använd kolon även vid uppräkning: Parkeringsförbud gäller i följande fall: huvudled, kollektivfil och vändplats.

Kolon sätts också ut:

  • mellan siffror som betecknar kronor och ören: 22:50 kronor (gäller även utländska valutor)
  • i vissa talrelationer: Skala 1:10 000
  • vid vissa förkortningar: S:ta Birgitta, S:t Petersburg
  • vid ordningstal: 21:a, 34:e
  • i vissa s-genitivformer, för tydlighets skull: "i projektet Teater.nu:s plan..."

men inte vid tidsuttryck av typen den 21 augusti.



Semikolon

Semikolon anses vara starkare än komma men svagare än punkt; tecknet både skiljer och förenar. Det som förbinds med semikolon är normalt två huvudsatser som kan stå som var sin mening och där den andra är en utveckling av eller förklaring till den första.
    Exempel: Vi längtade inte ut; det var svinkallt och regnigt.

Märk att ordet efter semikolon har gemen begynnelsebokstav.

 

Citattecken

Citattecken (anföringstecken) bör användas sparsamt. Tecknen används mest vid exakt återgivande av utdrag ur skrivna texter från till exempel pressmeddelanden eller tidningar.

För att undvika missförstånd sätter TT i löpande text också citattecken kring titlar på böcker, filmer och scenkonst etcetera. Tecknens enda uppgift är då att göra tydligt vad som ingår i verkets namn och vad som är vanlig text. När ett verks namn inte kan missförstås eller blandas ihop med kringliggande text behövs inga citattecken. Inte heller i tablåer, faktalistor och grafik, där omgivande text saknas, skrivs citattecken kring verktitlar.

TT undviker citattecken i rubriker. De kan dock användas i undantagsfall om det verkligen handlar om ett exakt citat av utsaga eller liknande som återfinns i texten.

Citat som är fristående meningar avslutas med punkt före det sista citattecknet. Om citatet gäller bara några ord i slutet av en mening sätts punkten efter citattecknet: I tidningarna talas det om ''ett fräckt försök''.

Citattecken sätts inte ut efter så kallad.

Vid direkt anföring bör så kallat pratminus användas i stället för citattecken:
    – Inga kommentarer, sade statsministern.

Skriv inte: Han sade att "vi måste klara av det här" utan:
    – Vi måste klara av det här, sade han.



Bindestreck (divis)

Tecknet används:

  • vid vissa sammansättningar, som svensk-dansk ordbok.
  • vid sammansättningar med siffror, förkortningar eller flerordiga uttryck:50-årsdag, 2000-talet, SAS-terminal, på gatan-pris, Kalle Anka-tidning, galna ko-sjukan etcetera.
  • vid sammansättningar där man vill undvika att två likadana vokaler kolliderar: ja-anhängare, euro-omröstning

Grundregeln är TT skriver sammansatta ord utan bindestreck om inte bindestrecket behövs för tydlighetens skull: jasida och nejkampanj etc.

 

Tankstreck

Tankstrecket är samma tecken som pratminuset.

Tankstreck kan användas i stället för kommatecken runt inskjuten sats: Det nya skatteförslaget – som sägs innebära lättnader för alla – presenterades på tisdagen.

Tankstreck kan också markera paus före ett tillägg eller något oväntat: Där stod vi – och kunde inte annat.

Var sparsam med tankstreck. Effekten förtas om det används för ofta.

Tankstreck används till exempel

  • mellan ortnamn: Sträckan Stockholm–Göteborg.
  • mellan tal: 30–40 personer.
  • mellan klockslag: Öppethållande 9–17.
    Det är fel att skriva: mellan 9–17.
  • i sportresultat: Brage–Örebro 4–1 (1–1).